onsdag 22 juni 2011

Hoppeli hopp....

Operationen i måndags gick bra men var inte alls som jag hade förväntat mig.
Det var ju en riktig operation i en operationssal med gröna skynken, syrgas, mätinstrument för hjärta, blodtryck, puls och hela middevitten.
Jag var vaken hela operationen vilket inte var alltför angenämt.
Som tur var gick det ganska snabbt. Tror det var över på en halvtimme.

Nu skuttar jag runt på mina kryckor. Inte tar jag mig långt och inte går det särskilt fort.
Men satan så tungt det är att släpa runt på gipset och inte få belasta foten.
Är helt slut i armarna efter bara ett par meter.
Inte går jag några onödiga meter.... om man säger så.
Envis som jag är var jag tillbaka på jobbet redan på tisdagen och jobbade dessutom hela dagen.
När jag kom hem var jag helt slut. Somnade som en stock i soffan ett par timmar.

Men det är inte det som är mest jobbigt.
Det absolut svåraste är att hela tiden vara beroende av andra.
Jag kan inte hämta korgen med mitt arbetsmaterial själv, jag kan inte hämta kaffe eller vatten, kan inte åka och handla, inte ta bilen till nära och kära etc etc
Kan jag göra saker själv så ber jag sällan eller aldrig om hjälp.

Jag gillar inte heller att särbehandlas eller få fördelar i olika situationer vilket just nu innebär en inre brottningsmatch med mig själv när t.ex. någon erbjuder mig sin sittplats i matsalen. Men ömmande kropp säger "tack" medan min hjärna skriker "nej sitt du, jag står".

Så dessa veckor jag har framför mig som invalid kommer att vara mycket lärorika.

söndag 19 juni 2011

Nu känns det sådär.....

Börjar bli lite smått nervös inför morgondagens operation.

Jag ska inte sövas utan opereras med endast lokalbedövning.

Nog för att jag är rätt tuff men att vara vaken när de drar min hälsan på plats känns sådär.

Är det någon där ute som gjort den här typen av operation? Är det säkert att det inte gör ont??

lördag 18 juni 2011

I väntan på operation.....

Det blev ingen operation igår.
Blev istället inbokad på måndag.
Jag som hade tänkt att den värsta smärtan efter operationen skulle ha avtagit till på måndag så jag kunde jobba.

Jag får spunk av att vara hemma!

Eftersom det inte blev någon operation så åkte vi till syrrans restaurang igår kväll.
Väldigt najs med grillbuffé och rosé...... äntligen!
Blev ju snuvad på middag och vin i förrgår.

Idag åker sambon inlines mellan Uppsala och Stockholm.
Ja, jag vet.... helt galet! Tror det är någon så´n där 40-års kris.
Men det innebär att jag inte kan ta mig någonstans.
Så vad göra???

Jag storstädar!!!

Vad gör ni idag?

fredag 17 juni 2011

Jag hann sätta punkt.... innan det small till!!

Jag har jobbat som en galärslav de senaste veckorna.
Många helger och sena kvällar på kontoret har det blivit för att hinna klart i tid.
Igår blev jag klar och nu på morgonen ska allt delges till alla inblandade.
Innan jag gick ifrån jobbet hade jag förberett allt!

Lämnade jobbet glad i hågen tillsammans med lika glada kollegor.
Vi styrde stegen mot årets vårfest.
Ett mycket trevligt återkommande inslag i vår annars så tuffa vardag.
För min del kändes det extra välkommet efter den mentala kraftansträngning jag precis avslutat.

Först var det välkomstdrink och lite tilltugg och sen skulle vi spela brännboll.
När det var min tur att slå för första gången fick jag till ett riktigt bra slag.
Min vinnarskalle skrek FRIVARV!!!
Jag sprang som en gasell.... men inte så långt.
Mellan första och andra konen tog det stopp!!

Det smällde till i hälen och brände till i vaden..... tog tvärstopp!!

För att göra en lång historia kort.

Ambulans till akuten där läkaren konstaterade att hälsenan är av.
Blev hemskickad med kryckor i avvaktan på operation.
Jag har inte ont så länge jag inte råkar stödja på foten.

Så nu fastar jag, har inte ätit eller druckit sedan midnatt, och hoppas på operation idag.
Kommer få gå med gips hela sommaren och bör inte flyga.
Om jag ändå måste flyga måste jag äta blodförtunnande medicin för att minska risken för blodproppar.

I mina semesterplaner ingick en 2-veckorsresa till Grekland. Läkaren avrådde mig från att genomföra den.

Behöver jag säga att det suger!!!

Resan är betald, inget avbeställningsskydd och planet lyfter om fyra veckor!
Nu måste jag ringa resebolaget och försöka fixa det här.

Fan, fan, fan!!!

Men jag hann som sagt göra klart allt på jobbet och ska bara ringa min chef och instruera henne var allt ligger och vart det ska. Plätt lätt!

onsdag 1 juni 2011

Nu är jag inte så kaxig....

Jag har arbetat på min nuvarande arbetsplats i lite mer än fem år.
Häromdagen skröt jag lite för en kollega och sa att jag inte haft en enda sjukdag på dessa år.
Givetvis la jag till "peppar peppar" efter jag sagt detta för att försäkra mig om fortsatt god hälsa.

Kan bara konstatera att det inte fungera!

Idag har jag troligtvis feber, halsen värker och näsan rinner.

Så bra då att jag har så satans mycket att göra att jag inte kan vara sjukskriven.
Tur att det är många lediga dagar nu så kan jag åka in och jobba när ingen är där. Då finns ingen risk att jag smittar andra. Förhoppningsvis är jag frisk till på tisdag när alla är på plats igen.

Nu ska jag chocka min i vanliga fall så friska kropp med olika typer av medikament. För så här kan vi bara inte ha det.