Idag är han inte så kaxig....

Sambon sprang Stockholms Marathon igår. Det är någon så´n där 40-års kris grej.

Jag är grymt imponerad att han tog sig i mål överhuvudtaget.

Men idag är han inte så kaxig. Tar sig knappt upp ur soffan utan assistans. Hahaha!!

Det finns mycket mer att önska.....

I morgon har sonen prov i sexualkunskap.
Han ska bland annat kunna vad mannens respektive kvinnans organ i de nedre regionerna heter.
Han ska kunna begrepp som blottare, spontan abort, bisexuell och bög.

Detta har han kunnat sedan läääänge. Går man i 8:an har man snappat upp en del på vägen. Tror inte att detta med blommor och bin är nytt för någon 15-åring.

Personligen tycker jag att skolans sexualkunskap är gammal och förlegad. I allafall den min son har på sin skola. Men jag tror att det ser ungefär lika ut över hela landet.

När jag och sonen pratar om sex pratar vi om känslor och respekt. Att förlora oskulden, att det kanske blir fiasko, att det kanske inte går fast båda vill. Om det är normalt att vara rakad och ta den i tvåan. Vi pratar om ansvar och att kommunicera med sin parter.

Så pratade vi även i kväll..... vi avvek lite från ämnet kan man säga.

Eftersom vi pratade så mycket kommer han troligtvis inte klara av provet i morgon. För vår sexualkunskap spelar på en helt annan planhalva.....

Inte lätt när det är svårt....

Det är mycket nu..... både hemma och på jobbet.
Har inte hunnit in här på ett tag.

Och nu i kväll när jag skulle logga in gick det inte.
Det har tagit mig flera timmar att lista ut att de bytt namn på min mail-adress utan att meddela mig.
Helt plötsligt har .com blivit .se

Att jag nu kan logga in är tyvärr ingen garant för att det kommer fler inlägg.
I morgon börjar ett nytt helvetespass med jobb typ dygnet runt i en månad innan allt ska in till domstolen.

Så är det tråkigt och dött här så vet ni vad det beror på.

Hur stavar man till kostcirkeln?

Middagsrutiner är rätt obefintliga i vår familj och har alltid varit.
Men just idag när jag för en gångs skull kommer hem i tid från jobbet tänkte jag slå på stort och laga en riktig middag. Ni vet så där, koka, steka, grilla och sån´t där man gör i ett kök när man lagar mat. Givetvis tänkte jag använda riktiga råvaror, färska kryddor.... göra allt från grunden som en riktig husmor.

Frågar sonen om vad han vill äta. och det var här någonstans det blev helt galet.

För det första klagar han på att det inte fanns något att äta när han kom från plugget. I allafall inget som han var sugen på. Att hela kylen är fylld med yoghurt, mackor, müsli och frukt räknas inte. Så han vill att jag köper med sig något som han kan äta efter skolan i morgon.

För det andra så har vi fundamentalt olika syn på vad en god middag är.

Nåväl..... hastar in på vår lokala lilla matbutik och när jag har betalt mina varor och ska packa ner dem i påsen hör jag hur den snygge mannen bredvid mig säger.....
- Är det du som står för middagen ikväll.

Först tittar jag givetvis på mannen...... och upptäcker att det är en gammal klasskamrat.
Väääääry good looking och ett riktigt träningsfreak. Han har koll på det här med kost och motion.

Sen tittar jag ner på mina varor och skäms som en hund......
Två Gorbys pan pizza, 3 dl grädde och ett paket våffelmix.

Tja.... vad ska man säga.......

Det gick djävligt snabbt att packa påsen och dra!

Inte så smart....

Hoppade över lunchen idag. Tänkte att jag skulle äta ordentligt efter jobbet.
Men jag glömde en liten detalj.

Jag jobbar ju ideellt vissa måndagskvällar.

Givetdjävlavis var det så´n måndagskväll......

Jag hann inte handla något och på det ideella jobbet genomsökte jag köket efter något ätbart utan resultat. Och just då skulle jag ha kunnat erbjuda både det ena eller det andra för något gott och mättande.

Men när jag kom hem vid 22.00 tiden hade det hungriga liksom gått över.
Så jag väntar väl med att äta till i morgon.

Vem har sagt att man måste äta varje dag?

Hej hej.....

Superstressad..... ska iväg och se uppträdande med "Alla kan sjunga-kören".
En vän är med och sjunger i kören och en annan vän är själva huvudattraktionen.

Men innan jag hastar vidare får ni ta del av personlighetstestet jag gjorde under tiden Blogger låg nere.

Din personlighetstyp:

Populära och känsliga, med enastående social kompetens. Utåtriktade och emfatiska. Uppriktiga och ärliga i sin strävan att förstå hur andra mår. Tycker i allmänhet inte om att vara ensamma. Ser allt ur ett mänskligt perspektiv och ogillar objektiv analys. Mycket framgångsrika i att hantera relationsproblem och att leda debatter. Vill vara till nytta för andra och sätter troligen andras väl före sitt eget.

Karriärer som skulle kunna passa dig:

Lärare, konsulter, psykologer, socialarbetare, personalvetare, präster, affärsbiträden, säljare, HR-personal, direktörer, eventkoordinatorer, politiker, diplomater, skribenter, skådespelare, designers, hemmafruar/hemmamän, musiker.

Finast fötter vinner....

Sitter här och känner mig extremt löjlig med fötterna nedstuckna i platspåsar med någon japansk örtgegga.
Tanken är att fötterna ska bli babylena men jag tror risken är djävligt stor att de blir självlysande. Med tanke på ursprungsland. Men..... no guts no beauty!!

Så vad säger du Mona..... Finast fötter vinner!!

Så omtänksamt....

Tänk att alla länder har skickat sina sämsta bidrag till Eurovision Song Contest.
Nu borde vi väl ha en chans till en bra placering.

Eller vad tror ni?

Inte så genomtänkt.....

Läste i dagens Metro att 18-åringarna tror att man står på toppen av sin yrkeskarriär när man är 30 år. Sedan går det bara utför.

Sån´t vill jag inte höra!

Jag blev ju skolmogen väldigt sent. Tog examen från Universitet en bra bit över trettiostrecket.
Började min nya yrkeskarriär med feta studieskulder.

Hur tänkte jag då? Om det nu var kört redan från början.

Kan vi inte bara bestämma oss för att dagens 18-åringar har en del kvar att lära?

Vikarie...

En av kollegorna går en utbildning som handlar om våld i nära relationer.
Nu har hon semester och jag fick hoppa in som hennes vikarie.
Så idag sätter jag mig på skolbänken. Temat för dagen är hur barn påverkas av våld i familjen.
Jag tycker att jag fick det mest intressanta inslaget i hela utbildningen.

Vad ska ni göra idag?

Rom byggdes inte på en dag....

Har idag haft ett stort möte med massor av människor som arbetar med barn. Det var sorgligt att höra deras fördomar och att de blundar för de barn som far illa. På grund av att de tycker synd om föräldrarna låter de barnen fortsätta fara illa!!

Jag och mina kollegor konstaterade att vi har en hel del att jobba med framöver.

Joråsatt......

Det blev rätt körigt igår.

Bästa väninnan hade varit på fest och fått hångla. Sådana världshändelser måste ju diskuteras mycket ingående. Vilket vi gjorde i solen på hennes underbara altan med pool.
Nu kanske ni har levt med den tron att alla värdsliga frågor avhandlas i Rosenbad eller Vitahuset. Jag är hemskt ledsen att krossa era föreställningar. De avhandlas och avgörs vid en pool på hemlig ort.

Sen var det dags att dra på sig blåstället för lite renoveringsarbete. Byte av handfat och tillhörande kommod i syrrans badrum. Som tack för hjälpen blev det middag.
Nu var det i och för sig inte jag som lekte hantverkare. Nä jag ägnade tiden åt att indoktrinera min tvååriga systerson att jag är världens bästa. Han är rätt smart och lärde sig ganska snabbt svaret på frågan "vem är världens bästa"?
Så det var väl klart att jag också fick middag eftersom jag bidragit till den lilles utbildning.

Jajaja.... jag vet vad er stora fråga är just nu. Schampo och balsam då, hur gick det med det??


................................... - och bilen går bra????


Måste man vara ren i håret varje dag???

Insiktsfullt....

Idag har jag en uppgift på min 2do-lista.

Köpa schampo och balsam.

Känns som en lagom svår utmaning som jag förhoppningsvis kommer att klara av.
Allt har gått i slowmotion och min kropp har varit försvagad den här helgen.
Det beror INTE på intaget av flytande substanser i fredags eller på ålder.

Alla har väl hört uttrycket "sjön suger"........ och så är det faktiskt. Jag var på en båt i fredags och sjön sög musten ur mig. Basta!!

Hänt extra....

Men bloggträffen då? Hur var den, undrar ni nog.

Jag har från säkra källor fått information om att;

- någon fick ragg redan på väg till festen och har nu en ny vän på Facebook.

- ljudvolymen var näst intill öronbedövande av babbel och skratt från 40 glada brudar.

- vissa fick välförtjänta presenter.

- vissa dansade limbo.

- vissa kysstes.

- några hade valt helt fel skor för promenader på kullerstenar i Gamla Stan.

- vissa hade satt sig strategiskt utanför killtoan och spanade in lämpliga kandidater.

- något djävla stolpskott hade glömt att fixa en namnskylt och kladdade ihop kvällens fulaste skylt på en papperslapp som fästes med ett gem.

- samma djävla kronhjon åkte för långt när hon skulle hem och fick sitta i en halvtimme och vänta på tåget tillbaka.

- att maten, dryck, gäster, väder och värdinnorna var till allas belåtenhet.


Vi på redaktionen kan därmed konstatera att det var en mycket lyckad tillställning. För er som inte var där....... stackars er!!


P.S. Har du mer skvaller från bloggträffen tas dessa tacksamt emot. Givetvis avslöjas inte källan.

Hur är det möjligt....

Jag överlevde bloggträffen!
Var ju som bekant sjukt nervös innan. Trodde helt seriöst att jag inte skulle överleva.

Men se på faan...... det är segt virke i den här kärringen.
Det är väl typ jag och råttorna som kommer att överleva ett kärnvapenkrig.

Kanske nå´t för den medicinska vetenskapen att forska på?

Allt eller inget.....

Igår sparades inte på krutet. Trerätters middag med tillhörande dryck.

All in - så att säga.

Idag är det - all out.

Snälla, ge mig en diagnos...

Efter en mycket trevlig kväll tar jag tunnelbanan hem. So far so good! Men hur kan man mitt i natten åka förbi sin station???????

Nu får jag sitta här och vänta i 23 djävla minuter på tåget tillbaka.

Jag är fan i mig störd!!!

Ångest....

Helst av allt vill jag krypa ihop i fosterställning under ett täcke och stanna där till i morgon bitti.

Om några timmar ska jag utsätta mig själv för det värsta jag vet. Att träffa typ en miljard okända människor.... Nja eller i allafall ungefär 40 stycken.

Jag skulle behöva piller eller nåt annat som hjälper nervsvaga personer som jag.

Min räddning är att jag träffat ett par personer tidigare och vi ska ses innan och skölja ner vår/min nervositet med lite bubbel.

Jag ifrågasätter verkligen mitt förstånd som utsätter mig själv för sådana här utmaningar.

Mums....

Middagsmaten är inhandlad.
Det blir mjölmask och syrsor...... till sonens lilla skräcködla.

Vi andra äter något helt annat.

Heaven and hell....

Idag fick jag ett beslut som jag väntat på i några veckor.

Ett livsavgörande beslut.

Jag fick en klapp på axeln och beröm av chefen.
För en annan kvinna, någon annanstans, rasade livet samman....

Ibland får segerns sötma mig att må illa.

Oops....

Tog med mig massor av jobb hem igår.
Vilket jag helt glömde bort så ingenting har blivit gjort.

Man kan sammanfatta det hela:

Arbetsmoral = hög
Minne = kort

Värd sin vikt i guld...

Idag fick jag en gåva.
En påse full med olika sorters ostar så tung att jag knappt orkade bära den.
Med tanke på att jag fick den av en familj som förlorat allt och som upplevt mer hemskheter än jag någonsin kan föreställa mig i min vildaste fantasi är gåvan värd sin vikt i guld.

Jag känner mig privilegierad som får möta så många underbara, godhjärtade och generösa människor...... på arbetstid.

Jag har världens bästa jobb!!

Nu kör vi.....

Idag har jag möten hela dagen..... det ena efter det andra.

Det är maj månad vilket betyder att vi numera har sommartid på jobbet. Vi slutar 16.00.

Mitt sista möte har jag bokat in 17.00.

Fritid är rätt överskattat.

Vad hade jag förväntat mig.....

Tänkte att jag skulle bli så där modern och high tech. Jag menar hur svårt kan det vara att blogga från mobilen?

Surfade runt på olika sidor och tyckte mig förstå att Blogpress var grejen.

Laddade hem appen till mobilen och nu snackar vi inte snikvarianten. Icke sa Nicke, här kör vi kapitalist varianten för hela 22 riksdaler. Bara det bästa är gott nog.

Men vad fick jag för det?
Det tog liksom stopp där.....
Jag klara ju inte ens av att logga in!!

Vilken djävla märla jag är på sånt här.

Den här blondinen kanske ska hålla sig till flaskpost och röksignaler....

Hjälp..... någon??

Skojar han eller.....

Det vräker ner snö utanför mitt fönster.

Hur tänkte väderguden nu?!?!

Hönsmamma....

Jag vill ju inbilla mig att jag är en sån där cool morsa med is i magen.
Men dottern är på väg till USA, alldeles alldeles ensam.

Ja, hon ska träffa en kompis där så det är bara själva resan hon måste klara av på egen hand.

Men ändå.... ni hajjar..... min lilla ängel prövar sina vingar och upptäcker världen på egen hand.


Hur läskigt är inte det??? Va va va!!

Hon ska vara borta i två veckor.
Kan man dö av sömnbrist?

Hujedamig....

Jag ska på bloggträff. Bara det skapar ångest.
Som om det inte vore nog ska vi göra en namnskylt med vårt namn OCH bloggnick.

Assåååå shit!!

Det innebär ju att jag både måste fixa en blogg OCH klara av att skriva mitt namn på en lapp!

Nu blev det körigt.